Chinese Crested finns i två varianter, en hårlös och en med päls. De olika varianterna föds trotts detta i samma kul och den nakna varianten är genetiskt kopplad till den med päls. Genen som gör att hunden blir naken är kopplad till tandanlagen och tyvärr är tandförlust relativt vanligt för den nakna varianten. Förutom tandproblemen är Chinese Crested en frisk ras.

Bortser man från pälsskillnaden, tandanlag och tassar är den nakna ”kinesen” identisk med den håriga. För att en nakenhund ska bli till krävs både en nakengen och en vanligt powder-puff gen. Skulle hunden ärva två nakengener dör hunden i fosterstadiet. Det krävs alltså en pälshund för att det ska bli en nakenhund vilket innebär att rasen aldrig kommer att bli fullständigt hårlös.

Nakengen + pälsgen = nakenhund
Nakengen + nakengen = fosterdöd 
Pälsgen + pälsgen = pälshund.

Chinese Crested är en ras som vill ha mycket sällskap och sägs må bra av en rasfrände att leka och umgås med. Rasen tycker om motion och kan lätt gå med dig på långa promenader så länge det inte är allt för kallt. En naken hund fryser givetvis om vitrarna och då nöjer sig kineserna med korta promenader. Skötsel

Skötsel

Både varianterna behöver bada en gång i veckan. Powder-puffarna har kvar sin valppäls till ungefär ett års ålder och när den släpper kan det vara mycket arbetsamt. I vuxen ålder blir pälsen mer lättskött men det är viktigt att man sköte om pälsen regelbundet. De nakna bör badas regelbundet, i alla fall var 14:de dag. I ”tonåren” kan även här extra bad behövas för att hålla huden ren och smidig. Vid stark blåst eller köld behöver de nakna ha en dräkt eller ett täcke som skydd.

Samojedhunden är den vita hunden med det leende uttrycket. Den har fått sitt namn från den nomadstam som var dess uppfödare. Samojederna var ett folkslag som levde i Sibirien. Från Kvistsjön i väst till älven Olenek i öst. En samojed tillhör i likhet med andra polara hundar världens äldsta hundraser. Rasen är väldigt gammal och är en av hundraser fortfarande liknar sina förfäder vargarna. Eftersom rasen är så gammal är det svårt att exakt bestämma dess ursprungstid.

Nomadfolket samojederna var helt beroende av sina hundar då de till exempel användes till jakt, drag, sängvärmare och även barnpassare. Med andra ord var samojedhunden redan då en familjehund. Jakten var på allt från ripa till björn och blev dessutom använd som vallhundar. Ett så brett användningsområde på en hund kräver ett mycket stabilt temperament. Detta stabila temperament är det som bäst bevarats på rasen. Samojedhunden anses ha det bästa lynnet av de polara raserna.

Samojeders bruksområden

Som brukshund är samojeden i dag inte vad den har varit. Detta får man till stor den skylla på den avel som bedrivs idag. Showighet har tyvärr ofta blivit en prioritet så att många av samojedens bruksegenskaper glömts bort. Detta är som tur var inte alltid fallet. Du kan absolut få en duktig brukshund av en samojed samtidigt som den följer standarden. Det är bland annat därför dragprovet tillämpas.

I dag används en samojed mest till utställning och drag. Att den ursprungligen användes till jakt och vallning har fått mindre betydelse även fast det finns en hel del samojeder som används till både jakt och till vallning. Det förekommer även att en del ägare kör spår, sök och ställer upp i lydnadstävlingar. Du kan troligvis tillämpa din samojed på vilket slags bruksjobb som helst.

Samerna har under århundraden använt hundar som liknar Finsk lapphund till att valla och vakta renar i norra delen av Fennoskandien och Ryssland. Från dessa hundar fastställde den finska kennelklubben den lapska vallhundens första rasstandard och år 1927 ändrades namnet till lapphund och därefter till finsk lapphund 1993. Rasen stabiliserades snabbt och är numera en mycket populär hundras främst som familje- och hobbyhund.

Utseende

Finsk lapphund är något under medelstorlek där Idealmankhöjd för hanhundar är 49 cm och tikar 44 cm. Rasen skall ha lång och tät päls och upprättstående öron.

Bilden ovan är utlånad av Emma. Tack!

Alaskan malamute är en urhundsras och har fått sitt namn från den eskimåstam där hunden först hittades. Namnet på eskimåstammen var Mahlemiut numera känd som Kuuvangmiut eller Kobut och ”malamute” blev alltså en modern tolkning av Mahlemiut. Inuiternas hundar blev förebilden till den moderna alaskan malamute även fast inuiternas hundar inte alls var renrasiga eller hade stamtavla. Det som bland annat format hunden var förmågan att överleva i polarklimat med begränsad tillgång till föda samtidigt som de visade en otrolig förmåga att arbeta hårt och samarbeta med både människor och andra hundar. Alaskan malamute är tillsammans med grönlandshunden den största av de polära hundarna och kan nu liksom då användas för att dra tunga slädar över långa sträckor i arktisk kyla.

Malamuten är dock känd för att kunna vara dominant mot andra hundar. Detta bör inte förväxlas med aggressivitet. Mycket av det dominanta beteendet beror på att flockinstinkten hos en alaskan malamute är mycket stark, liksom känslan för hierarkisk rangordning

Den önskade mankhöjden och vikten är för hanhund: 63,5 cm – 39 kg, tik: 58 cm – 34 kg. Nosen är bred, endast svagt minskande i bredd från bas till nosspets. Alaskan malamute skall ha en symmetrisk tecknad kropp och färgkombinationer som grå/vit, svart/vit, röd/vit. Även helvit förekommer. Hunden skall ge ett kraftfullt synintryck med en kraftig kropp med stolt hållning.

Bruksegenskaper

Historiskt sätt användes hundarna som numera kallas Alaskan malamute troligen både för jakt, klövjning och att dra slädar. Malamuten är en brukshund och är framavlad för att arbeta som slädhund i polara områden med sträng kyla. Vid drag är inte dessa hundar bäst lämpade för snabba löp utan för att dra tung last längre sträckor. Hundarna användes bland annat för att transportera människor, byten och materiel i sträng kyla och ofta i ospårad terräng

Draghundsprov

För bevara dragegenskaperna för alaskan malamute har ett dragprov införts. Dragprovet går till så att man kör 2 * 3 mil med vikt och mellan dagarna skall hundarna ligga ute under natten. Efter att det uppkommit diskussioner hur bra denna form av draghundsprov är, har styrelsen för rasklubben tillsatt en särskild draghundskommitté (maj -04) som ska utreda om detta är ett bra och rättvist test samt möjliga alternativ till det befintliga provet.

Mentalitet

Eftersom alaskan malamute är stor och kraftig hund kan den ställa till med stor skada om den är aggressiv. Det är därför viktigt att både hundägare och uppfödare strävar mot att få dessa hundar att fungerar så bra som möjligt i det moderna samhället. Alaskan malamute ska vara vänlig, kamratlig och trogen hund som imponerar med sin värdighet som vuxen. Malamuterna har under de senare åren blivit mer hanterbara, mindre slagsmålsbenägna samt mentalt stabilare än tidigare. Det finns inga vetenskapliga belägg för detta. Men den allmänna meningen är att malamuten har blivit mer lätthanterliga gentemot vad den var för 10-15 år sedan. Detta märks då framförallt vid våra träffar, vid körning/tävlingar.

På 1600-talet utvecklades hundrasen från korsningar mellan puli och importerade vallhundar. Under många år ansågs inte pumi och puli vara skilda raser och det var först år 1920 som pumi erkändes som egen ras. Pumi är en glad, intelligent och lättlärd hund som fungerar utmärkt till det mesta. Vill du ha en sprallig och glad hund som samtidigt är väldigt mysig med höga familjevärderingar så är pumi kanske en hundras för dig.

Rasen kan dock vara reserverad mot främlingar och vissa anser den som något skällig. I Sverige har pumi inte varit särskilt vanlig men fler och fler väljer Pumi bland annat på grund av rasens framgång i lydnadstävlingar. En pumi kan hänga med på det mesta. Agility, tävlingslydnad, och vallning är bara några aktiviteter som pumi brukar vilka följa med på.

Utseende

En pumi väger mellan 8 och 13 kg och är 35-45cm hög. Kroppen är medelstor och kraftig med en markerad manke. De glada, livliga öronen och det koalabjörnsliknande ansiktet ger rasen dess särpräglade utseende.

Bilden ovan är utlånad av Emma. Tack!

Bearded collie är förmodligen en av Storbritanniens äldsta vallhundsraser. Det saknas information om rasens tidig bakgrund men man vet att bearded collies drev boskap från det skotska höglandet ner till södra Skottland och England där boskapen såldes på marknader. Bearded collie var en ren vallhund som föddes upp för sina bruksegenskaper och inte för sitt utseende. Basen för rasen är troligtvis av inhemska långhåriga vallhundar korsade med bla polska vallhundar. Bearded collie används fortfarande som vallhund men har framför allt kommit att bli en uppskattad sällskapshund långt utanför hemlandets gränser. Bearded collie kom till Sverige redan 1960.

Bearded collie är en vaken, livlig och aktiv hund som sällan saknar gott självförtroende. Den skall vara en mentalt stabil och intelligent vallhund, utan några tecken på nervositet eller aggressivitet

Utseende

Bearded collie skall vara en torr, stram och rörlig hund. Kroppslängden skall, mätt från bröstbensknapp till sittbensknöl, vara större än mankhöjden, i proportionerna 5:4. Tikar får vara något längre. Idealhöjd för hanhund är 53-56 cm, för tik 51-53 cm.

Shetland sheepdog även kallad Sheltie härstammar från vallhundar med inslag av norsk spets. Hundarna kommer kom ursprungligen från Shetlandsöarna där de användes vallhundar på gårdar. Shetand sheepdogs är förknippad min intelligens och passar utmärkt som familjehund eftersom de ofta är glada, alerta och mycket lojala även om de kan vara reserverande mot främlingar. Enligt Dr Stanley Coren, en expert på djurintelligens är shetland sheepdog-hunden mycket smart och rankas 6a av 132 olika raser med avseende på intelligens.

Sheltien älskar att röra på sig passar utmärkt till Agility eftersom den är älskar både fysisk och psykisk träning. Om du skapa köpa en shetland sheepdog måste du alltså tänka på att den behöver fysisk och psykiskt stimulans. En vallhund som saknar något av detta kan börja valla bilar eller andra rörelsemoment.

Utseende:

Även fast en shetland sheepdog (sheltie) liknar en liten Collie så finns det många olikheter som tex färgnyanserna. En shetland sheepdog har två olika typer av päls, där det längre håret sitter ovanpå en kortare tjockare päls. De vanligaste färgerna är Soble, trefärgad, Blue merle, svartvit, svarta med tantecken samt vita tecken. Pälsen hos en sheltie ser ut att vara tidkrävande, men faktum är att det den tvärtom är väldigt lättskött. En genomgång per vecka räcker gott och väl.

Storlek

Storleken på shelties varierar, men standarden säger att mankhöjden för hanhundar ska vara 37cm respektive 35.5cm för hyndor. En avvikelse på 2.5cm är godkänt enligt rasstandarden. En del tycker att dessa mått är för låga eftersom väldigt många shetland sheepdog’s ligger på plussidan. Kroppslängden, mätt från skulderled till sittbensknöl, skall något överstiga mankhöjden.

Hälsa

Många raser bär tyvärr på ärftliga sjukdomar och det finns inget undantag för sheltien då ögonfel och ögonsjukdomar är vanliga. Alla valpar bör därför undersökas av en veterinär så att felet kan hittas så tidigt som möjligt. Övrig ohälsa som en shetland sheepdog kan vara drabbad av är till exempel epilepsi, öronproblem, höftproblem och hudsjukdomar.

Bilden ägs av Camilla Nyström. Tack för lånet!

Moment

• Sittande i grupp i 2 min

  (Koeff 3 Maxpoäng 30)
  Hundarna placeras i en rad med ca 3 m mellanrum. Förarna avlägsnar sig gående till en plats utom hundarnas synhåll och stannar där i 2 min. På tävlingsledarens order återgår förarna till tävlingsplanen och ställer upp på linje, varefter förarna beordras att återgå och ställa upp bredvid sin hund.

  Kommando: ”Sitt” – ”Stanna kvar”

• Platsliggande i grupp i 4 min med störning

  (Koeff 2 Maxpoäng 20)
  Förarna med hundarna i utgångsställning står på rad med ca 3 m mellanrum. Förarna lägger hundarna en efter en efter order av tävlingsledaren. Förarna går till en plats utom hundarnas synhåll. Hundarna skall kvarligga under 4 min och under denna tid utsättas för störningar, genom att en person ”går slalom” mellan dem i båda riktningarna. När tiden är ute beordrar tävlingsledaren förarna att återgå till tävlingsplanen och ställa upp på linje. Tävlingsledaren beordrar därefter förarna att återgå och bli stående ca 3 m bakom hundarna, varefter förarna beordras fram till hundarna och beordras därefter en och en att kommendera upp hundarna till utgångsställning.
  Nedläggande sker från vänster till höger och uppsättande från höger till vänster, så att den som läggs först sätts upp sist och vice versa.

  Kommando: ”Plats” – ”Stanna kvar” – ”Sitt

• Fritt följ

  (Koeff 3 Maxpoäng 30)
  Fritt följ skall provas i normal marsch, långsam marsch och språngmarsch tillsammans med vändningar till höger och vänster, helomvändningar och halter. Den okopplade hunden skall villigt följa sin förare, gå till vänster om föraren med huvudet eller bogen i höjd med förarens vänstra knä och följa föraren parallellt. När föraren stannar måste hunden omedelbart och utan kommando inta utgångsställning. Föraren skall under momentets genomförande röra sina armar på ett naturligt sätt.

  Hunden skall även prövas vid förflyttningar från halt 2 till 3 steg i olika riktningar samt i vändningar på stället.

  Vid nytt marschanträde, förändring av tempo, sidoförflyttningar samt vändningar på stället får kommandot upprepas.

  Kommando: ”Fot”

• Stå, sitt och ligg under marsch

  (Koeff 4 Maxpoäng 40)
  Momentet utförs under marsch i en 8 x 8 m fyrkant med hunden på insidan (vänster varv). Fyrkantens hörn kan exempelvis markeras med koner. Hunden skall snabbt reagera på stå, sitt och ligg vid kommando.

  Förare och hund ställer upp mitt på en av sidorna av fyrkanten. Föraren skall sedan efter order från tävlingsledaren ställa, sätta respektive lägga hunden mitt på var och en av de följande sidorna. Då hunden placeras i en position går föraren ett varv och tar sedan med hunden vid passerandet, för att kommendera den till nästa position mitt på nästa sida, respektive efter sista positionen göra halt vid utgångsläget. Föraren äger rätt att kommendera ”Fot” vid passerande av hunden.

  Ställande, läggande och sättande skall ske parallellt med den tänkta linjen mellan hörnen. Hörnen skall utgöras av en 90 graders vinkel och ej ”rundas”.

  Kommando: ”Stå” – ”Sitt” – ”Ligg” – ”Fot”

• Inkallande med ställande och läggande

  (Koeff 4 Maxpoäng 40)
  Hunden lämnas i liggande ställning varefter föraren går 30-35 m i anvisad riktning. På tävlingsledarens order inkallas hunden. Vid utsatt markering kommenderas den stanna i stående ställning. Efter nytt inkallningskommando kommenderas hunden till liggande vid nästa utsatta markering, varefter den inkallas.
  Föraren skall utan order från tävlingsledaren själv ge kommando vid ställande samt läggande. Kommando ges vid utsatta markeringar vid sidan av sträckan, vilka skall vara väl synliga för föraren. Dessa skall finnas vid en tredjedel av sträckan respektive två tredjedelar av sträckan. Order till föraren att inkalla hunden ges av tävlingsledaren. Vid första inkallningskommandot får hundens namn användas i kombination med kommandot.

  Kommando: ”Ligg” – ”Stanna kvar” – (Hundens namn) ”Hit” – ”Stå” eller handtecken – ”Ligg” eller handtecken

• Sändande med dirigering, platsläggande och inkallning

  (Koeff 4 Maxpoäng 40)
  Hunden skickas till en kon ca 10 m från startpunkten. Hunden kommenderas till stående vid konen och skall bli stående inom en cirkel med en radie av 2 m från konen. Efter ca 3 sek beordras föraren att sända hunden till en ruta som är 3 x 3 m placerad ca 25 meter från startpunkten. När hunden nått rutan nedläggs den. På tävlingsledarens order skall föraren gå mot hunden. Ca 2 meter från rutan beordras föraren att vinkla och efter ca 10 m att vinkla ytterligare en gång och därefter gå mot startpunkten. Efter ca 10 m beordrar tävlingsledaren föraren att kalla in hunden under fortsatt marsch. Vid återkomsten till

  Kommando: ”Framåt” – ”Stå” – ”Höger/Vänster” och/eller handtecken – (”Stå”), ”Ligg” – ”Hit”

• Apportering med dirigering

  (Koeff 3 Maxpoäng 30)
  3 träapporter placeras ut väl synliga på rad med ca 5 m mellanrum. Föraren och hunden placeras ca 20 m från apporten i mitten. Föraren ges order att skicka hunden fram till en kon ca 10 m från startpunkten. Hunden kommenderas till stående vid konen och skall bli stående inom en cirkel med en radie av 2 m från konen. Efter ca 3 sek beordras föraren att dirigera hunden till den lottade apporten (vänster eller höger) och hunden skall då apportera och därefter avlämna apporten korrekt.

  Kommando: ”Framåt” – ”Stå” – ”Höger/Vänster” och/eller handtecken – ”Apport” – ”Loss”.

• Apportering av metallföremål och hopp över hinder

  (Koeff 3 Maxpoäng 30)
  Föraren, med hunden i utgångsställning, står vänd mot ett hinder på ett avstånd av ca 3 m. Sedan föraren kastat en av tävlingsledaren utlämnad metallapport över hindret skall hunden på kommando hoppa över hindret, hämta föremålet, hoppa tillbaka över hindret och därefter sätta sig framför eller vid sidan av föraren och på kommando avlämna föremålet. Hindret skall vara 1 m brett, täckt och hopphöjden densamma som hundens mankhöjd, avrundat till närmaste 10 cm. På begäran av föraren kan höjden sättas högre, dock högst 1 m.

  Kommando: ”Hopp” -”Apport” – ”Loss”

• Vittringsprov och apportering

  (Koeff 3 Maxpoäng 30)
  Innan momentet startar överlämnar tävlingsledaren – utan att vidröra det – ett apportföremål till föraren, som märker det med sitt startnummer. Föraren får hålla i föremålet ca 5 sek. Hunden får inte vidröra eller lukta på föremålet. Därefter ombeds föraren att vända sig om och överlämna föremålet till tävlingsledaren. Föraren avgör om hunden skall vända sig om eller ej. Tävlingsledaren lägger ut förarens föremål – utan att vidröra detta – ca 10 m från föraren tillsammans med 5 likadana vidrörda föremål. På tävlingsledarens order kommenderar föraren hunden att apportera förarens föremål. Hunden skall kunna välja ut förarens föremål, apportera och avlämna detta korrekt.

  Kommando: ”Sök-apport” – ”Loss”

• Fjärrdirigering

  (Koeff 4 Maxpoäng 40)
  Efter tävlingsledarens anvisning läggs hunden på en förutbestämd plats. På tävlingsledarens order avlägsnar sig föraren från hunden till en anvisad plats ca 15 m från hunden. Tävlingsledaren visar föraren, med hjälp av skyltar, i vilken ordning hunden skall ändra ställning. Hunden skall ändra ställning 6 gånger.

  Kommando: ”Ligg” – ”Stanna kvar” – ”Sitt” och/eller handtecken – ”Stå” och/eller handtecken – ”Ligg” och/eller handtecken.

Moment

• Sittande i grupp

  (Koeff 2 Maxpoäng 20)
  Förarna sätter hundarna bredvid varandra med ca 5 m mellanrum och avlägsnar sig gående ca 20 m och stannar där vända mot och synliga för hundarna. Dessa skall kvarsitta 1 min utan att förflytta sig. Innan föraren lämnar hunden får kommandot ”Stanna kvar” användas. På order av tävlingsledaren återgår förarna samtidigt till hundarna

  Kommando: ”Sitt” – ”Stanna kvar”

• Platsliggande

  (Koeff 4 Maxpoäng 40)
  Förarna lägger hundarna bredvid varandra med ca 5 m mellanrum och avlägsnar sig gående utom synhåll för hundarna. Dessa skall kvarligga fyra minuter utan att förflytta sig. När föraren lämnar hunden får kommandot ”Stanna kvar” användas. På order av tävlingsledaren avhämtar förarna hundarna.

  Kommando: ”Plats” eller handtecken – ”Stanna kvar” – ”Sitt/Stå”

• Fritt följ

  (Koeff 4 Maxpoäng 40)
  Innan momentet börjar överlämnas till den tävlande apportföremålet som senare skall användas i moment ”Vittringsprov och apportering”. Hunden skall vara okopplad, kopplet skall vara undanstoppat och osynligt för hunden. Hunden skall villigt följa föraren, gående på dennes vänstra sida med huvudet eller bogen i jämnhöjd med förarens knä. Fritt följ skall prövas i olika gångarter och med vändningar. Då föraren gör halt, skall hunden utan kommando stanna i utgångsställning. Vid nytt marschanträde och vid förändring av gångart får kommando upprepas. Hunden skall även prövas vid förflyttningar från halt 2 till 3 steg i olika riktningar samt i vändningar på stället. Kommandot får upprepas även vid sidoförflyttningar.

  Kommando: ”Fot”

• Sättande

  (Koeff 3 Maxpoäng 30)
  Momentet inleds med fritt följ. På ko mmando skall hunden snabbt sätta sig. Sättande utförs under gång utan att föraren stannar. Föraren fortsätter gående ca 10 m, gör helt om halt och återgår sedan till hunden på order av tävlingsledaren.

  Kommando: ”Fot” – ”Sitt”

• Inkallande med ställande och läggande

  (Koeff 4 Maxpoäng 40)
  Föraren skall utan order från tävlingsledaren själv ge kommando vid ställande samt läggande. Kommando ges vid utsatta markeringar, vilka skall vara väl synliga för föraren. Order till föraren att inkalla hunden ges av tävlingsledaren. Hunden lämnas i liggande ställning varefter föraren går 25-35 m i anvisad riktning. På tävlingsledarens order inkallas hunden. Innan den passerat första tredjedelen av sträckan, beordras den stanna i stående ställning. Efter nytt inkallningskommando nedläggs hunden sedan den passerat två tredjedelar av sträckan, varefter den inkallas. Lämplig markering, vilken är väl synlig för föraren, skall finnas vid en tredjedel av sträckan respektive två tredjedelar av sträckan.

  Kommando: Hundens namn, ”Hit”, ”Stå”, ”Ligg” eller handtecken

• Sändande med platsläggande och inkallande

  (Koeff 4 Maxpoäng 40)
  Hunden sänds från 25 m håll mot en markerad ruta 3 x 3 m. När hunden nått rutan nedläggs den. Föraren ges sedan order att förflytta sig mot rutan, ca 2 m från denna görs höger om marsch och efter ca 10 m på nytt höger om marsch mot utgångspunkten. Ca 10 m efter den andra högervändningen inkallas hunden under fortsatt marsch. Vid återkomsten till utgångspunkten görs halt. Föraren äger rätt att rikta in hunden innan momentet påbörjas.

  Kommando: ”Framåt” och/eller handtecken, ”Plats”, Hundens namn ”Hit”

• Apportering och hopp över hinder

  (Koeff 3 Maxpoäng 30)
  Hunden i utgångställning. Sedan föraren kastat den av tävlingsledaren utlämnade apporten av trä minst 10 m, skall hunden på kommando genast hämta föremålet, sätta sig framför eller vid sidan av föraren och på kommando avlämna föremålet dock med apportering över hinder (ut- och återhopp). Hindret skall vara täckt och hopphöjden vara densamma som hundens mankhöjd. På begäran av föraren kan höjden sättas högre, dock högst 1 meter.

  Kommando: ”Hopp” – ”Apport” – ”Loss”

• Apportering av metallföremål

  (Koeff 2 Maxpoäng 20)
  Hunden i utgångställning. Sedan föraren kastat en av tävlingsledarens utlämnad apport av metall minst 10 m, skall hunden på kommando genast hämta föremålet, sätta sig framför eller vid sidan av föraren och på kommando avlämna föremålet.

  Kommando: ”Apport” – ”Loss”

• Vittringsprov och apportering

  (Koeff 4 Maxpoäng 40)
  Till varje förare överlämnas vid moment ”Fritt följ” ett apportföremål. Föraren markerar på föremålet sitt startnummer och behåller föremålet tills vittringsprovet. Föraren överlämnar apportföremålet till tävlingsledaren, vilken utlägger detta tillsammans med fem identiska förmål ca 10 m från ekipaget. Hunden skall identifiera och apportera föremål.

  Kommando: ”Sök-Apport” – ”Loss”

• Fjärrdirigering

  (Koeff 5 Maxpoäng 50)
  Tävlingsledaren, vilken före momentets början placerat sig ca 5 m bakom hunden, anvisar föraren med en skylt när och vad hunden skall kommenderas. Ordningsföljden mellan de olika positionerna skall vara lika för samtliga hundar. Tiden mellan varje position skall vara 5 sekunder. Linje skall markeras med t ex sågspån, sand, krita eller tape. Markeringen skall vara bakom hunden.

  Kommando: ”Stå”, ”Sitt”, ”Ligg” och/eller handtecken, ”Sitt/Stå”

Hund som uppnår 160-200 poäng tilldelas 1:a pris
Hund som uppnår 140-159,5 poäng tilldelas 2:a pris
Hund som uppnår 100-139,5 poäng tilldelas 3:e pris
Bästa 1:a pristagare tilldelas HP.

Moment

• Platsliggande

  (Koeff 4 Maxpoäng 40)
  Föraren lägger hunden vid övriga hundar med cirka 5 meters mellanrum. Föraren avlägsnar sig sedan utom synhåll för hunden i tre minuter medans hunden skall ligga kvar utan att flytta sig. På tävlingsledarens order avhämtar föraren hunden.

  Kommando: Plats eller handtecken – Stanna kvar – Sitt/Stå

• Fritt följ

  (Koeff 3 Maxpoäng 30)
  När hunden är okopplad skall den villigt följa föraren, gående på dennes vänstra sida med huvudet eller bogen i jämnhöjd med förarens knä. Fritt följ skall prövas i olika gångarter och med vändningar. Kopplet skall vara undanstoppat och osynligt för hunden.

  Kommando: ”Fot”

• Läggande

  (Koeff 1 Maxpoäng 10)
  Momentet inleds med fritt följ. På kommando skall hunden snabbt lägga sig. Läggande utförs under gång utan att föraren stannar. Föraren fortsätter ca 10 m, gör helt om halt och återgår sedan till hunden på order av tävlingsledaren.

  Kommando: ”Fot” – ”Ligg” eller handtecken – ”Sitt”

• Inkallande med ställande

  (Koeff 3 Maxpoäng 30)
  Föraren skall utan order från tävlingsledaren själv ge kommando vid ställande. Kommando ges vid utsatt markering, väl synlig för föraren. På tävlingsledarens order inkallas hunden. Lydnadsprov Klass 1I 19 Hunden lämnas i sittande ställning varefter föraren går 25-35 m i anvisad riktning. Innan den passerat halva sträckan, beordras den stanna i stående ställning varefter den inkallas.

  Kommando: Hundens namn, ”Hit” – ”Stå” eller handtecken, – ”Hit”

• Sändande med ställande

  (Koeff 3 Maxpoäng 30)
  Ekipaget ställer upp på ca 10 m avstånd mitt för en markerad ruta 3 x 3 m. På kommando sänds hunden in i rutan där den kommenderas till stående. Föraren avgör själv när ståkommandot ges. Hunden ska efter ståkommandot förbli stående inom rutan i ca 3 sek, varefter tävlingsledaren ger order att avhämta hunden.

  Kommando: ”Framåt” – ”Stå”

• Apportering

  (Koeff 2 Maxpoäng 20)
  Hunden i utgångsställning. Sedan föraren kastat en av tävlingsledaren utlämnad apportbock av trä minst 10 m, skall hunden på kommando genast hämta föremålet, sätta sig framför eller vid sidan av föraren och på kommando avlämna föremålet.

  Kommando: ”Apport” – ”Loss”

• Fritt Hopp över hinder

  (Koeff 2 Maxpoäng 20)
  Hunden skall från utgångsställning på kommando hoppa fritt över hindret. På kommando skall hunden sätta sig på andra sidan till dess tävlingsledaren beordrar föraren kommendera återhopp. Föraren avgör själv när hunden skall sättas på andra sidan hindret. Hindret skall vara täckt och hopphöjden vara densamma som hundens mankhöjd. På begäran av föraren kan höjden sättas högre, dock högst 1 meter.

  Kommando: ”Hopp” – ”Sitt” – ”Hopp”

• Fjärrdirigering

  (Koeff 2 Maxpoäng 20)
  Hunden lägges efter tävlingsledarens order, varefter föraren beger sig ca 5 m från hunden. Föraren skall sedan, med röst och/eller handtecken, fyra gånger kommendera hunden till sättande/läggande. Föraren återgår till hunden på tävlingsledarens order.

  Kommando: ”Sitt”, ”Ligg” och/eller handtecken – ”Sitt/Stå”

• Helhetsintryck

  (Koeff 1 Maxpoäng 10)
  Det sista momentet är helhetsintryck och här bedöms särskilt samarbetet mellan förare och hund. I helhetsintrycket bedöms även arbetsglädje och arbetsvilja. info